Samarbetsformer mellan primärvårdenoch logopedmottagningen, UMAS avseende flerspråkiga barn med språkstörning
I Malmö, som är Sveriges mest etniskt blandade stad, har över 50 % av barnen 0-15 år ett annat modersmål än svenska. De flerspråkiga barnen representerar cirka 50 olika språk och kulturer. Alla kulturer har sina egna definitioner av normalitet, och likaså vilka åtgärder som behövs för att återställa den. Det som var ett fungerande förhållningssätt i ursprungssamhället kan bli dysfunktionellt i ett annat. Detta ställer stora krav på verksamheten, som måste kunna möta de specifika behov som finns i denna grupp.
När BVC-sjuksköterska misstänker språkstörning hos ett barn så remitteras barnet till logopedmottagningen, UMAS för bedömning och eventuell behandling. Under 2002-2004 remitterade barnavårdcentralerna 1178 barn till logopedmottagningen, UMAS, varav 531 var flerspråkiga barn. Antal remisser har totalt ökat med 20% under perioden och antalet remisser för flerspråkiga barn har en motsvarande ökning på 37%. Trots omfattande ansträngningar att övertyga barnens föräldrar om nödvändigheten att komma till logopedmottagningen, är det många barn som uteblir från förstabesöket eller avbryter den logopediska behandlingen. Därmed minskar möjligheten att förebygga problem och underlätta skolgången för dessa barn.
Forskningsresultat har visat att föräldrar till flerspråkiga barn med språkstörning i signifikant högre grad avbryter logopedisk intervention jämfört med föräldrar till enspråkiga barn. Risken för att flerspråkiga barn uteblir från förstagångsbesöket är mer dubbelt så hög jämfört med enspråkiga barn, och risken för att interventionen avslutas p g a att barnet uteblir var nästan fyrdubblad. Ju gravare språkstörningen är, desto högre blir dessutom risken för avbrott. Avbrotten beror inte på att föräldrarna inte inser att barnet har en grav språkstörning, utan tvärtom korrelerar deras oro med hur grav barnets språkstörning är. Uppenbarligen känner föräldrarna inte förtroende för den erbjudna interventionen utan de söker någonting annat.
För att få ett bättre omhändertagande av flerspråkiga barn med grav språkstörning har ett antal barnavårdcentraler tillsammans med logopedmottagningen utarbetat en ny samarbetsmodell. Eftersom barnet och föräldrarna oftast känner stor trygghet i kontakten med BVC, är det en fördel om familjens första kontakt med en logoped kan ske i denna närmiljö och ge förutsättningar för ett fortsatt gynnsamt omhändertagande.
Barnavårdscentralerna disponerar en viss mängd logopedkonsulttimmar till möten med familjer, vars barn har en misstänkt språkstörning och/eller stamning enligt BVC-sköterskans bedömning. Vid detta första besök gör logopeden ingen formell bedömning, utan tyngdpunkten läggs i första hand på råd och stöd till föräldrarna. Logopeden kan också informera om vad ett logopedbesök innebär, var logopedmottagningen finns på UMAS etc. Familjen får också information om att de kommer att möta samma logoped på UMAS som på barnavårdscentralen. Allt detta sammantaget underlättar för familjerna att komma. Remiss till logopedmottagningen skrivs efter samråd mellan logoped och BVC-sköterska.
Konsulttjänsten är omfattar också tid för möten där BVC-sköterska och logoped diskuterar patientfall för att få ?rätt? patienter till de gemensamma tiderna på barnavårdscentralerna. Dessa möten innebär en kompetenshöjning för såväl BVC-personal som logoped. BVC-personalen får möjlighet att sätta sig in i hur logopeden resonerar kring olika typer av språkstörning i olika åldrar, och logopeden får inblick i arbetet på BVC, där alla förmågor hos barnet bedöms. Detta skapar möjligheter till gemensam metodutveckling. Tiden kan också utnyttjas till information och fortbildning till BVC-sköterskorna allmänt angående barns språkutveckling.
Målsättningen är att:
förbättra diagnostisk och intervention för flerspråkiga barn med språkstörning
minska antalet uteblivanden från förstabesöket till logopedmottagningen
minska antalet barn som avbryter pågående behandling
Utvärdering av försöksverksamhet
Samarbete enligt ovanstående modell har bedrivits såsom ett utvecklingsprojekt vid BVC Sesam i Rosengård sedan hösten 2002. Projektet utökades under hösten 2003 med logopedkonsulttjänster även vid BVC Familjens hus i Södra Innerstaden och BVC Rosengård. Omfattningen på logopedtjänsterna till de tre barnavårdscentralerna har varit begränsade, men under 2004 har logopederna träffat drygt 100 flerspråkiga familjer där barnet misstänks ha en språkstörning. Detta arbete har bedrivits inom ramen för ?Språkens Hus?, den del i Logopedmottagningens verksamhet där vi utarbetar nya former för att kunna möta behoven hos barn med språkstörning i kombination med flerspråkighet.
Utvärderingen visar att antalet familjer som uteblir från förstabesöket eller ger återbud, har minskat bland de barn som remitterats via logoped från de tre BVC som deltar. Under 2004 uteblev 21.6% av de flerspråkiga barnen från första besöket vid logopedmottagningen jämfört med 11% av de enspråkiga barnen. I den grupp flerspråkiga barn som remitterats via logoped ute på BVC uteblev endast 5.6%.
Samarbetet mellan logoped och BVC-sköterska höjer kompetensen hos båda grupperna så att barn med misstänkt språkstörning kan identifieras effektivare och så tidigt som möjligt.
Samarbetet och diskussionerna har hittills resulterat i en utveckling av anamnesupptagningen vad gäller språkutveckling på BVC.
Verksamheten är ett gott exempel på verksamhet inom ramen för Skånsk Livskraft ? Närsjukvård med samordnade insatserna och fokus på den enskilde individens behov och bör därför bli föremål för diskussion i samband med satsningen på närsjukvården och finansieras inom ramen för Skånsk Livskraft, Närsjukvård.
Lisbeth Rosengren
Verksamhetschef BVC Rosengården och BVC Sesam
Barbro Wingren
Verksamhetschef BVC Lunden
Gunilla Finnberg
Verksamhetschef BVC Familjens Hus
Heléne Carlsson
Verksamhetschef Logopedmottagningen
Eva-Kristina Salameh
Leg logoped, med dr
Verksamhetsansvarig Språkens Hus